torsdag 3 september 2015

Ny dag

Nya utmaningar, eller Ny dag och nya möjligheter, beroende på hur man ser det eller väljer att förhålla sig. Sovit ok inatt men haft obehagliga drömmar. Väntar nu på röntgen och ultraljud, vilket inte blev av igår. Pumpen tickar på fint iallafall. Har lite känningar i bröstet men det är inget dom säger något om så det är nog ingen fara. Dom ser ju hela tiden på en skärm hur det ser ut så jag litar på att dom har koll. Att slippa kramperna är så befriande så det går inte att beskriva.

Har läst mycket. Både om kost, på bloggar och i olika grupper på nätet. Det är med blandade känslor jag läser om andras resor, men det pisitiva det för med sig är att många faktiskt lever i flera år. Nån enstaka till och med jobbar 75% efter flera år! Det ger ju hopp om framtiden en stund :-) Det som är läskigt och skrämmande är hur luvet kommer att se ut, den tid som är kvar. Kommer det att bli ett drägligt liv eller kommer dagsrna fyllas med ångest, smärta och elände? Det vet jag ju inte men jag vill själv påverka det så positivt som möjligt. Läste om en kvinna som har inställningen att "jag tänker bli frisk" och hon tar ansvar över att omge sig med människor hon mår bra med och gör saker hon mådde bra av. Vägrar att leva den tid hon har kvar med att må dåligt och nedtyngd! Helt rätt inställning, men hur f-n kommer man dit???? Jag vill dit! Jag vill kämpa, kriga, leva, skratta, njuta, se framåt, längta...... Men det är svårt att inte tänka negativt och framför allt att vara rädd. Rädd för smärta, rädd för lidande, rädd för döden.... Och DET är ju inget liv av kvalitet precis.

Jag vill hem! Hem och börja leva ett liv med annat innehåll. Rota fram fightern och vässa knivarna!

Kram ❤️

2 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag följer dig här Carina. Det är svårt att beskriva hur man känner, för man blir bara så hatisk, arg och frusterad på den jävla fucking cancern!!!
    Men du är en modig, stark och öppenhjärtlig person och man kan inte annat än beundra din styrka i det läge du befinner dig i. Vilken krigare! Hoppas du får komma hem till din familj snart, det är väl där du kan hämta din styrka och kärlek <3
    Vi saknar dig på jobbet och hade velat haft med dig på morgoondagens begivenheter.
    Då bär det ju iväg på den sen länge planerade kryssningen. Vi har bestämt att resa lite igkognito, med ett alias. Vi kommer att vara ett gäng avdelningschefer på konferensresa från ICA-Maxi i Uppsala, alla är vi ansvariga för olika avdelningar.
    Hälsningar och kram från kassa-ansvarig / Pia

    SvaraRadera
  2. Ha ha ja Pia, det är nog bäst att ni åker under täckmantel :-) Ha det så himla kul och trevligt ❤️
    Jag saknar er mycket också och tänker mycker på er och hur ni har det. Längtar efter att kunna jobba igen, hoppas det blir snart!
    Kramar ❤️

    SvaraRadera