tisdag 22 maj 2018

Till Er

"När du läser detta, har jag, Carina Sellin, blivit en ängel och vandrat vidare på min resa. Jag har lämnat jordelivet för att njuta av tillvaron på andra sidan, en annan dimension där jag funnit lycka, harmoni och en förståelse för en högre mening med livet. Jag kommer att finnas i era hjärtan och ni kommer att finnas i mitt. Ni har alla spelat en stor och viktig roll i mitt liv på jorden och ni kommer att fortsätta spela en stor roll i mitt liv i mitt nya tillstånd. Minns de fina stunderna, de glada dagarna och vila i vetskapen om att jag nu funnit ro. Om du önskar är du välkommen att delta i en minnesstund för mig, kontakta mina anhöriga för datum och plats. Valfri klädsel. Stötta gärna alternativmedicin.”

torsdag 17 maj 2018

Inlagd på kvinnokliniken

Pegen har ju blivit en följetång här och den är inte slut än 🙁. Vaknade i tisdags morse och det rann ur både slang och lika mycket ur hålet. Det var torrt endast kortare stunder och både jag och teamet försökte lägga om efter konstens alla regler och vi försökte få det att sluta läcka genom detsamma. Onsdag morgon var huden röd och svedd som en illröd babyrumpa. Det gjorde SÅÅÅÅ ont. Jag sa till sköterskan när hon kom att jag skulle vilja de antingen ringer Kaj för rådgivning, eller för att be om att jag får komma in för att få hjälp. Hon ringde ”min” läkare som skulle försöka nå honom.

Det slutade med att jag fick komma upp till sjukhuset under dagen helst före lunch. Angelica som redan har här som ”tantvakt” erbjöd sig att skjutsa upp mig, vilket hon gjorde direkt teamet var klara.

Kaj kom i princip direkt när jag kom till avdelningen. Jag vet inte vad det var med honom! Om han var stressad eller nånting. Han rev och slet i mina kläder, han tog ingen som helst hänsyn till att jag sa  till att det gjorde ont. Han röck plåstret som han ville typ. När han tvättade området runt pegen som var sargat tog han i hårt och utan nån notis om det. Det kändes inte alls bra och fick säga till honom att sluta. Det var verkligen hemskt 😢. Min vördnad för Kaj har åkt ner ett hack eller två kan jag säga. Hur som helst fick han inte till det. Klockan blev mycket och han behövde både få tag i både personer och material. Han ville att jag skulle stanna över natten så att han kunde börja med mig tidigt. Så så blev det.

En gång på natten vaknade jag av att det var sjöslag i sängen av bukvätska. Fick hjälp av en sköterska med det och somnade sen om. Kl 7:30 nånting kom Kaj, precis när jag var påväg till toaletten. Han skulle vänta på mig men när jag var klar var har borta. Jag pulade i mig det morfin jag kunde och även midazolan, med gårdagens bravader i minnet. Men han var puts väck. Jag somnade om och vaknade kl 11 när Jocke strök mig på kinden ❤️. Danne var också med ♥️

Kaj kom strax efter och förklarade att han varit hos mig 3 ggr tidigare men jag sov. Han tyckte jag behövde sova. Han hade några olika idéer som han främst diskuterade med Jocke, som hade mer sinnesnärvaro än jag. Jag pulade nämligen i mig ångestdämpande och morfin så fort jag såg skymten av Kaj. Jag har nu iallafall fått en stomipåse som ska skydda huden mot magsaften, som ska rinna ut genom påsen på magen, ner i slangen och den vägen ut i katetern. Svårt att förklara tekniken men det viktigaste är ATT det funkar, inte HUR.

Sen fick jag åka hem! Det var skönt att komma därifrån, även om KK är den bästa avdelningen att vara på om man ska vara inlagd. Vi får se hur länge detta håller. Nu har det inte varit något läckage på snart nio timmar så, så långt allting gott.

Nu är det soffläge och det känns som att jag snart sover också 😊.
Allt gott 🙏♥️

tisdag 15 maj 2018

Operationen i går / läget idag

Operationen gick bra i går. Inga konstigheter. Som vanligt stressade narkosläkaren mig med att jag skulle få minsta sederna än jag vill och att jag inte kommer att sova. Det gör mig orolig och rädd, helt i onödan. Nu sov jag iallafall och det var alldeles lagom.

Operationen tog precis en timme och när jag kördes ut till uppvakningen fick jag vara där en timme innan Jocke hämtade mig. När vi kom dit fick jag av någon anledning info av sköterskan att jag hade en propp i området där porten suttit. Jag fick också veta att de inte suttit dit någon ny nål, då nya dosan måste läka i fem dagar. Jag frågade hur jag skulle få mina dropp och mediciner? Jag måste ha porten då en intravenös nål inte håller i fem dagar till. Sköterskan sa att läkaren frågat mig ”NÄR JAG LÅG PÅ OPERATIONSBORDET” om jag var beroende av porten varje dag och jag svarade nej. Men snälla! Hur kan man fråga någon som är sederad om svar på viktiga frågor??? Jag begriper inte det! Jag minns inte att han var i rummet, ännu mindre att han pratade med mig.

Sköterskan sprang efter läkaren och meddelade att han skulle komma tillbaks och sätta nålen. ”Ja, dom brukar vilja kolla att nålen funkar iallafall sa hon” , vilket alltså innebar att inte det var gjort 😳.
När läkaren kom satte han dit nålen. En mycket, mycket fåordig läkare. - Blev det en risk för att porten inte ska hålla nu när nålen sätts i för tidigt? undrade jag. Inget svar. - Jag vill inte behöva ta några risker att porten går sönder igen. Inget svar. - Hörde du inte min fråga? undrade jag. - Jo jag hörde sa han. Porten har inte gått sönder. Och så började han att förklara på läkarspråk vad som hänt och vad som kunde ha hänt. Jag uppfattade det så, att det sannolikt inte kommer att vara något bekymmer att använda porten. Det allra bästa vore för läkningen om nålen fick vila, men när den nu inte får det är det ingen större fara. Jag gav mig där.

Jag upprepade frågan om propp. Nej jag hade ingen propp men mina kärl var trånga där porten sitter. Han hade därför lagt, antingen porten eller nån slang, lite djupare och det var ingen fara. Jag behöver dock blodförtunnande, Fragmin, för att det INTE ska bli någon propp. Jag förklarade att jag är insatt på Fragmin redan och undrade om jag inte behövde en ökad dos, men nej, det behövs inte. Låter konstigt i mina öron men jag får lov att lita på att läkaren kan sin sak.

Kl 18 var vi därifrån. Teamet kom 19:15 och avslutade sitt vid 19:30. Jag fick massage och blev helt klubbad. Jocke puttade sen på mig 22:30. Jag var verkligen trött! Masade mig till soffan, somnade om direkt och sov till kl 7 i morse.

Tyvärr vaknade jag med illamående 🙁. Pegen började läcka på fm, riktigt ordentligt. Nu rinner hälften av vätskan i slangen och hälften ur magen. Både jag, Jocke och teamet har gjort efter konstens alla regler. Lägesförändring, nivåändring, spolning och borstning, men inget hjälper!. Det var lugnt ett par timmar men nu börjar det igen. Väntar på att nästa sköterska ska komma så får vi se om hon kan uträtta underverk. Vi får se.... annars blir det väl Västerås i morgon 😏.

Allt gott till er 🙏♥️

söndag 13 maj 2018

Tröttheten håller i sig

Helene kom och drack kaffe vid lunch och vi hade några trevliga timmar 😊. Hanse och barnen kom också och överraskade oss. Det var trevligt det med förstås ♥️. På em och kvällen fanns det inte så jätte mxycket energi kvar, men det behövs inte så mycket heller.
När teamet kom på kvällen fick jag massage och somnade som vanligt. Kröp ner i soffan kl 21 och somnade direkt. Sov till 7, kravlade mig upp till sängen kl 9, precis när teamet var här. Jag mådde som en urvriden trasa och mådde Jätteilla. Fick medicin mot det och mådde lite bättre. Sov sen hela dan fram till kl 14. På kvällen tog vi en rullstolspromenad. Det var såååå skönt. Flera som badade i sjön fast det bara var 16-17 grader.

När sköterskan kom på kvällen hjälpte hon mig med dusch inför operationen. Ska duscha i bakteriedödande medel både i kväll och i morgon bitti. Jag har varit så extremt trött senaste tiden och har därför sänkt morfinet.Det har dock inte hjälpt något nämnvärt rycker jag. Teamet tycker att jag ser piggare ut men jag riktigt känner hur energin rinner ur mig. Upptäckte idag att mitt HB-värde var så lågt, 105 låg det på. Det var tveksamt om ni skulle ta hand om hunden......
I morgon är det operation av porten🙁. Hoppas allt går bra, men det ska det väl göra.
God natt och sov så gott kära vänner ♥️♥️♥️

lördag 12 maj 2018

Fredag och lite lördag

Sov bort hela dagen fram till kl 14 ca. Var så fruktansvärt trött till både kropp och själ. Gårdagen sög nog ut den energi jag hade. Men jag fick lite påfyllning på eftermiddagen då min mor och far kom på besök ♥️. Liks trevligt och mysigt som vanligt!

Somnade av i soffan på kvällen och vaknade av att jag slängde telefonen i ansiktet på morgonkvisten 😛. Somnade om och sov till 7, så sovit har jag gjort med besked 😊. Hoppas det spiller över till idag. Skulle nämligen vilja ha en kaffedate med en god vän, vilket vi siktat på länge utan att få till det.

Efter att teamet varit här, gett mig mina mediciner och sänkt morfinet ytterligare ett hack, blev jag trött och skulle vila. Då fick vi besök av Hanse och barnen så jag vilade ute istället 😊. Väntar nu på att Helene ska komma och dricks kaffe äntligen 😊.

Ha en bra dag. Får se om det blir åska idag som SMHI utlovat! Då blir Jocke glad, för då är det legitimt att ta en whiskey 😊. Nu är det ju lördag så det är ju legitimt ändå men lite åska är aldrig fel! När det regnar, blixtrar och dundrar rejält är det såååå mysigt. Ett riktigt skådespel kan det bli.

Allt gott 🌺♥️🌺

fredag 11 maj 2018

Akuten igår

Venporten började ju läcka igår natt, vilket jag skrev om. Det läckte sen hela tiden och när teamet kom berättade jag att jag i vårdhandboken sett att man alltid ska kontakta läkare när det uppstår läckage. Det höll hon med om och ringde både bakjouren och akuten. Vi hade en förhoppning att jag skulle få komma direkt till onkologmottagningen men det fick jag inte! Däremot fick personal från onkologen springa ner till akuten flera gånger och att hjälpa till med det akuten inte klarade av!

Vi blev bra omhändertagna. Fick ett eget rum på en gång vilket var skönt. Jocke fick hänvisa till att jag är infektionskänslig, annars hade jag fått ligga i storsal med tio andra. Jag bad om och fick morfin i låret. Jag fick vara utan smärtlindring i många timmar och det frestade på. Efter några timmar fick jag nål i armen som de kunde koppla pumpen till och då gav det sig snart. 

Jag fick göra en röntgen för att se om jag hade en ”fibrinstrumpa”. Det är något som kroppen tillverkar då den känner porten som ett föremål som inte ska vara där och fibrinet ska skydda mig mot det, förenklat förklarat. När jag kom tillbaks till akuten fick jag besked att det fanns en fibrinstrumpa och att porten därför behöver flyttas på. Hon kunde inte säga säkert men hon trodde att jag skulle få en tid på måndag. Det ser iallafall inte infekterat ut och det tackar jag för! Den läkare jag träffade igår på akuten var samma som opererade mig förra gången. Hon förklarade att kan kan göra en enklare variant av operationen, vilket känns jättebra! 

Ja, åtta timmar senare var vi hemma och teamet kom nästan direkt. Hon kunde inte göra så mycket idag utan fokuserade på snabb hjälp och en jag höl på att bli galen 😂. Ja men nu är det gjort. 







torsdag 10 maj 2018

Sänkt morfindosen/

Igår, onsdag, mådde jag lika illa på morgonen som jag gjort de senaste dagarna. Jag låg i soffan hela fm tills teamet kom. Jag bad dem sänka mitt morfin då jag hade en känsla av att jag var övermedicinerad. De sänkte både grunddosen och extradoser. Grunddosen bara en enhet och extradosen fyra. Extradosen var bra mycket högre vilket jag inte förstår varför. Nu har jag knappt använt den och det är skönt att den är sänkt.

Sänkningen fungerade hela dagen. Jag fick inget smärtgenombrott så jag behövde inte ta extra morfin. Jag mådde lite bättre också, än jag gjort på flera dagar. Ja, jag tror verkligen att jag varit övermedicinerad och om jag skulle vilja testa att sänka en enhet till. Skulle smärtan komma tillbaks så går det ju att ta extra och att höja dosen igen. Ja vi får se hur det blir.

I natt vaknade jag av att tröjan blev dyngsur över porten och det visar sig att den läcker igen! Den har läckt hela natten 🙁. Är mest orolig för att det ska innebära infektion så att jag blir av med den.... det vill jag absolut inte. Får se vad de säger när de kommer idag.....

Ha en fin och solig dag ♥️♥️♥️