Härlig dag

Det har varit en skön dag på alla sätt. Värme, sol, glada barn, trevligt sällskap, mys och allt man kan tänka sig. Och så som en blixt från en klar himmel brister det för mig. Det kom helt oförberett, utan förvarning. Som tur var var barnen inte där just då, så de märkte inget. Det blev en eftermiddag med många svåra tankar, sv olika slag. Vem möter jag på sommarland, om inte min onkolog! Ja världen är inte större än så. 😊

På kvällen spelar vi golf, äter godis, grillar, busar och har det allmänt bra och mysigt. Då brister det igen. Frågor som inte har några svar, ångest som gör ont långt in i själen, rädsla, ilska, förtvivlan och en enorm sorg! Det känns så fruktansvärt overkligt. Det är som att leva i en mardröm, omöjlig att vakna ur. Det kan inte vara sant det som händer, det får inte vara sant! Tänk om dom ringer från sjukhuset nästa vecka och säger att leverproverna visade att det inte är cancer utan godartade förändringar. Och det dom sett i skelettet var brosk, eller nåt annat som inte är så förfärligt dödligt! Tänk om.....innerst inne vet jag att det inte är så. Hur fan på ren svenska är det meningen att jag/ vi ska klara av att hantera det här? Ska jag/ vi gå och vänta på att det ska pluppa upp mer skit, vänta på provsvar om behandlingar hjälper, provsvar på mer spridning, vänta på besked att behandlingarna inte hjälper längre. Ska vi leva så här nu? Bara vänta på än det ena än det andra? Nej det går ju inte i längden. "Fyll inte livet med dagar utan fyll dagarna med liv". Ja det måste jag/vi göra, ta till vara på det vi har här och nu, njuta av varann, samla kraft, våga hoppas och tro!

Ja jag vet, källardörren har stått öppen igen. Gick längre ner idag men känner att det är naturligt att göra det också. Det glädjer och stärker mig att barnen hade trevligt och roligt idag. Dom var så glada och lyckliga och helt omedvetna om de känslor som rasade i mig. Jag är tacksam och glad att vi gjorde den här trippen, det känns varmt och gott i hjärtat ❤️