fredag 14 juli 2017

I onkologens väntrum

Är på sjukhuset nu och ska träffa en läkare för att få en bedömning om det är vätska i magen. Läkaren håller till på onkologens dagvårdsavdelning idag och jag fick besked att han är sen idag.....när jag kommer upp på avdelningen och kommer till väntrummet är det fullsatt, så när som på en stol. Fick en sån obehagskänsla av att vara här! Hela jag, min kropp och själ, skriker att jag inte vill vara här! Det är så förknippat med dåligt mående och negativa minnen och känslor.....när jag hör sköterskornas rullvagnar när dom ska ge patienterna cellgifter reser sig håren på armarna.

Jag VET att det kan vara nödvändigt med cellgifter och det är säkert bra att det finns. Men allting i mig skriker att det är FEL sätt att bekämpa cancer! Cancer ska inte bekämpas, den ska läkas! DET sker inte här. Tänk om det kunde vara så, att man kunde få välja! Tänk om det kunde vara så att varannat rum här var avsedda för annan behandling än cellgifter. Intravenöst c-vitamin t ex, eller hypertermi.....eller något sånt. En dröm vore om den traditionella och komplementära vården kunde mötas och jobba sida vid sida. Det ena måste inte utesluta det andra. Ibland känns det som att det möjligen en aning kan skymtas en öppenhet inom sjukvården för alternativmedicin. Men oftast är dörren helt stängd, tyvärr.

Sverige må stå i framkant vad gäller akutsjukvård och mycket annat men vi har en lå g väg kvar att gå när det gäller att öppna våra sinnen och tänka i större perspektiv. Men det kommer, det är jag säker på! Frågan är när....

Jag sitter och tittar på "buffén" som är uppdukad i väntrummet.....saft, kex, skorpor, marmelad....


4 kommentarer:

  1. Jag förstår dig,där vill man inte vara i onödan. Känner igen känslan.
    Även jag tror att den komplementära vården kommer, men det tar tid. Sverige är mycket efter i det sammanhanget. När jag fick min behandling var det en ung flicka, nybliven mamma som satt på första behandling för att krympa tumören. Det var valborg och det är stort i Uppsala. Hon skulle hem och grilla samt äta bea och pommes när hon kom hem. Hon förstod ingenting om vad hon var med om. Illamåendet började ganska omgående och jag pratade med henne om kost, om ingefärate mot illamåendet samt probiotika för magen. Vården säger ju "ät som vanligt" utan att ta reda på vad folk stoppade sig. Ja, varför serveras detta fika? Jag tycker det finns så otroligt mycket att göra för att hjälpa människor ta sig igenom denna dryga behandling. Små saker som gör stor skillnad för måendet. Man får vara sin egen läkare och samarbeta med den vård som finns för den behövs också. Även cellgifter och övrig behandling.
    Jag tror på båda och!
    Lycka till.
    Kram.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer 😊 Tack och kram till dig ❤️

      Radera
  2. Här finns mycket att göra, mer hälsopedagogisk kompetens behövs i verksamheten. Hoppas det gick bra för dig idag Carina och du fick lite klarhet i vad som orsakar/inte orsakar ditt illabefinnande.//Ullis

    SvaraRadera
  3. Ja du, se mitt nästa inlägg ❤️

    SvaraRadera