torsdag 6 oktober 2016

Läkarbesöket idag

Som jag skrev tidigare idag var smärtorna betydligt lindrigare på fm men vid lunchtid tog det fart igen. Vi hade bestämt oss för att åka på teatern och höll på att packa ihop våra "finkläder" när magen gjorde sig påmind. Det behövdes ingen längre betänketid för att besluta att vi stannar hemma idag 😟. Tyvärr, men vi insåg att det går inte. Det är precis som att när jag varit på benen en stund skvalpar vätskan runt och trycker på nedre delarna, som då börjar värka. Det värker, stramar, krampar och strålar så in i baljan! Det går inte att beskriva....

Vi träffade läkaren, som informerade att bukvätskan innehåller cancerceller 😩. Det var inte otippat men jag levde på hoppet att det inte skulle vara så. Så, att det "bara" var tumörer på äggstockarna som kunde opereras bort, gäller inte alls nu! Det bukvätskan visar är att det finns spridning i buken, med största sannolikhet i bukhinnan där man tidigare hittat förändringar.

En tidigare röntgen visade ju att det fanns förändringar i bukhinnan och då fanns det även bukvätska. Röntgen därefter visade att bukvätskan var borta och förändringarna minskat. Den senaste röntgen skrev inte en bokstav om bukhinnan så jag utgick ifrån att det inte fanns några förändringar kvar! Det vore väl ha varit det mest logiska? Även min läkare utgick från det! Men se, så var det inte! Dessa röntgensvar går det inte att bli klok på. Den läkare som tyder bilderna väljer tydligen själv vad denne vill fokusera på eftersom det är olika från gång till gång!

Nu när jag var på KK så tittade läkaren på röntgenbilderna och kunde se förändringarna tydligt, på samma ställe där det varit förut! Så egentligen råder det ingen tvekan men de har skickat vätskan på vidare analys för att vara säkra på att det är spridning och inte ny cancer.

Just nu verkar det inte aktuellt med operation av äggstockarna, då det inte är dem som orsakar vätskan. Dock är det dem jag får mest ont av, på grund av vätskan. Läkaren sa att riskerna med operation överväger nyttan med den. Läkarna är inne på cellgiftsbehandling för att bromsa tillväxten i bukhinnan, och därmed få stopp på bukvätskan. Om de skulle operera kan jag inte få cellgifter då kroppen inte läker.

Att avstå cellgifter innebär att vätskan fortsätter att fyllas på, vilket innebär att smärtan blir konstant och kommer att kräva höga morfindoser (höga iallafall med mina mått mätt) och att jag kommer att behöva tömma ur vätskan regelbundet. Som det verkar kommer det bli minst en gång i veckan. Varje tömning innebär en risk då de sticker in i buken. Risk för infektion och ytterligare spridning av cancerceller!

Om jag tar cellgifter kommer jag att få sex behandlingar och sen gör man uppehåll. Vet inte hur länge och jag vet inte vilka doser det handlar om, om jag kommer bli sänkt redan vid första dosen eller inte.  Det lät inte som att hon trodde att jag skulle kunna jobba under behandlingen iallafall. Jag vet ju att min kropp kommer att bli illa tilltuffsad, att mitt immunförsvar bryts ner totalt och att risken för ytterligare spridning finns och att mina inre livsviktiga organ kommer att få sig en jäkla omgång!

Om jag visste! Men så har det ju varit hela resan! Om jag visste, då vore valet enkelt. Men jag vet inte och har ingen aning! Allt i min kropp skriker att jag inte ska ta cellgifter! Ska jag verkligen utsätta kroppen för dessa gifter igen? Eller ska jag ha is i magen och köra på till 500% med allt vad alternativa metoder som finns och hoppa att kroppen pallar med all morfin och alla tappningar? JAG VET INTE OCH JAG FÅR PANIK! Kan nån bestämma åt mig tack! Tala om vad jag ska göra!!
Nä förstås så vet jag att ingen annan än jag kan fatta det beslutet, men det är enormt svårt. Just nu känns det som att jag gör vad som helst för att slippa smärtan!

Det finns alltid två sidor av samma mynt! Å ena sidan och å andra sidan! Jag har läst om flera kvinnor som överlevt spridd bröstcancer genom att kombinera cellgifter och alternativmedicin. Har kontakt med ett par stycken själv också.

Ja tvi vale. Vem sa att livet var enkelt?!!

Allt gott ❤️❤️❤️

11 kommentarer:

  1. Styrkekram😍/sofie

    SvaraRadera
  2. Åh vilka val du behöver göra! Du kommer säkert att landa i vad som blir bäst för dig och veta vad du ska göra. Är ofta inne och läser och tänker på dig mycket, även om det nu var länge sedan jag kommenterade. ❤️ Maria

    SvaraRadera
  3. Tuff situation och hur ska du veta. Vilken behandling än du väljer kommer det att vara en jobbig väg framåt. Kanse art du kan få råd av de andra kvinnorna. Tänker på dig.kramar Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är så....pest eller kolera. Kram ❤️

      Radera
  4. Jobbiga besked som är svåra att ta ställning till. Kom ihåg att du alltid kan avbryta cytostatikabehandlingen om du vill. Själv har jag fått cytostatika för min spridda trippelnegativa bröstcancer sedan strax före jul 2015. Palliativ behandling brukar innebära lägre dos under längre tid och det har jag fått. Har inte haft särskilt mycket biverkningar. Taxol som jag får nu ger mig dålig smak i munnen några dagar efter beh men det kan jag leva med. Nu är det ju väldigt individuellt vilken cytostatika man får och vilka biverkningar den enskilda individen råkar ut för men som sagt, man kan alltid avbryta om man vill. Kan tillägga att mina metastaser försvann ganska omgående av cytostatikan, har förstås cancerceller i kroppen som för eller senare visar sig som metastaser. Hoppas det blir senare. Viktigt för mig är att jag tror på den behandling jag får, det verkar vara samma för dig. Hoppas du får en bra och smärtfri dag.//Ullis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte så orolig för biverkningarna i sig utan mer vad det ställer till med i kroppen på sikt. Att det bryter ner även mina friska celler.
      Tyvärr börjar dagen med smärtor så smärtfri blir den inte. Ska dock försöka göra den bra ändå 😊

      Radera
  5. Hej! Har följt dig via denna blogg länge och har fascinerats av din kämparglöd och dina kloka tankar vad gäller kost och hälsa. Har inte själv cancer men har enorm buksmärta som ingen hittar en förklaring på. Jag vill sända dig en stor och varm styrkekram! Jag hejar på dig och fortsätter följa dig i ditt liv via din blogg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Linda och stora kramar tillbaks till dig med ❤️

      Radera
  6. Kära Carina
    Otroligt svåra beslut du hela tiden måste fatta, där inget beslut är självklart ❤ Tänker på dig och hoppas att du trots allt kan fatta det beslut som känns mest rätt i hjärtat ❤ Många styrkekramar /Ulrika H.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ulrika. Ja det är jättesvårt. Kram ❤️

      Radera