Dagens läkarbesök

var ett av de mest positiva jag varit på. Jag fick träffa "min" onkologläkare, Helena Björneklätt, och hon är bara så bra. Hon inger lugn, trygghet och framför allt professionalitet. Det känns som att hon vet vad hon pratar om till skillnad från andra läkare jag träffat.

Jag fick ÄNTLIGEN besked om HER-2 och det var NEGATIVT :-) :-) Tack någon där uppe för det! Nu kan vi lägga den oron åt sidan helt och hållet. Helena berättade att tumören var extremt hormonkänslig och därför kommer jag att få antihormon Tamoxifen när strålningen är avslutad. Jag kommer nu att få en kallelse till röntgen då dom ska skiktröntga min överkropp för att beräkna hur strålarna ska riktas. Jag kommer sen att få prova ut en speciell ställning som jag ska ligga i vid strålningen. Det kommer att ta några veckor innan allt är klart så frågan är om jag hinner komma igång före jul. Jag kommer att få strålning varje vardag under tre½ eller fem veckor. beroende på hur höga doser dom kan ge vid varje tillfälle. Det har tydligen att göra med hur man är skapt och hur stora riskerna är för att skada andra organ. Ja, ja det visar sig. Det känns som att det kvittar bara det blir bra. 

Helena trodde absolut att min värk i kroppen och att jag samlar på mig vätska är biverkningar av cellgifterna. Upp till ett år kan dessa sitta kvar i kroppen i varierande omfattning. Jag var på ultraljud av hjärtat i går och det visade att hjärtat pumpar som det ska. Tydligen är vänstra hjärthalvan förstorad men det är inget som har någon betydelse för någonting, vare sig nu eller sen. Det var skönt att höra. Hon tittade även på svullnaden jag har på halsen och ska undersöka röntgenbilderna för att kontrollera om det kan vara Brässen som återupplivats! Tydligen har man precis som kalvar en Bräss när man är barn och som sen "försvinner" i takt med ökad ålder. I samband med cellgiftsbehandling kan den här brässen återupplivas och kan då synas utanpå halsen. Tydligen extremt ovanligt men Helena hade varit med om det och skulle kontrollera om det kan vara det i mitt fall. Om det inte är det får jag en remiss till "öron, näsa, hals" för provtagning. Fick även en remiss till Hudmottagningen då min psoriasis har exploderat över hela kroppen. Hoppas forskningen har gått framåt även på den fronten sen jag var där sist, vilket var ca tio år sen. Något borde ju ha hänt kan man tycka.

Det kändes så skönt när vi gick i från sjukhuset idag. Det kändes för både mig och Jocke som att nu är det "bara" strålning och rehabilitering kvar. Prognosen blev ännu bättre än tidigare då her-2 var negativ och nu vågar vi tro på en positiv fortsättning. Nu vågar vi tro på att jag kommer att bli helt frisk!