tisdag 6 juni 2017

Utveckling av mina tankar om smärta

För några dagar sedan skrev jag ett inlägg om smärta, som jag skulle vilja utveckla och förtydliga.
Jag skrev bland annat att jag själv mådde mentalt dåligt över att behöva ta morfin nät jag hade ont i magen i höstas/vintras. Och så var det. Det kändes inte alls bra, av flera anledningar som jag vill beskriva.

Jag tycker absolut inte att det är fel på något sätt att äta smärtstillande om man behöver det. Och man kan ju ha som utgångspunkt att man äter det när man behöver det och inte annars 😊. Som jag skrev tidigare så är min uppfattning att smärta förgiftar hela människan och att det därför ibland är nödvändigt att ta smärtstillande för att bli smärtfri. När jag själv hade ont och åt smärtstillande kändes det absolut nödvändigt men det stred mot min vilja. Av flera skäl. Dels så är det en allmän uppfattning inom alternativmedicin att morfin påverkar spridning negativt, alltså att tumörerna sprider sig lättare. Om det stämmer eller inte vet inte jag men det är en utgångspunkt till att jag inte är pigg på att äta morfin. En annan anledning är att jag inte gillade att bli påverkad, trött och dåsig. Ytterligare en anledning är att det rent mentalt fick mig att känna att sjukdomen tagit ett steg till framåt,vilket jag tyckte kändes jobbigt. Jag är generellt sett mycket restriktiv mot att äta mediciner men om det är nödvändigt så är det. Om jag skulle behöva, skulle jag ta morfin igen för att jag vet att smärtan i sig är destruktiv för min hälsa. Smärta i sig är mycket stressande för kroppen och det sliter enormt på både kropp och själv, det är jag fullt medveten om och just därför är det viktigt att reducera smärta så mycket som möjligt. Amen på den. Jag är inte negativt inställd till läkemedel när de verkligen behövs! MEN min uppfattning är att det skrivs ut på TOK för mycket och i många, många fall även när det egentligen inte skulle behövas. Men det är en annan diskussion.

Jag tänker att alla har olika mått och smärttröskel. Jag är absolut inte människa att tala om för någon att den borde eller inte borde ta smärtstillande. Och jag skulle aldrig i livet lägga någon värderingar kring att eller när någon väljer att göra det! MIN uppfattning är inte att den som har smärta inte kämpat tillräckligt. Så tänker jag inte alls. Alla kämpar! Alla kämpar utifrån SINA villkor och förutsättningar och jag värderar inte det.

Det finns motståndare till alternativmedicinen som tycker att inriktningen skuldbelägger. Att man får skylla sig själv om man blir sjuk, att man inte kämpat eller gjort tillräckligt om man inte blir frisk osv.  Jag tänker att vi har ett eget ansvar över vår egen hälsa och inte bara kan förlita sig på vad andra ger och tycker. Läkare vet mycket men de vet inte alltid bäst. Jag tänker att man måste ta ett eget ansvar också, och för att kunna göra det krävs kunskap. Man kan välja att bara förlita sig på vad läkare säger om man vill och det är ju smidigt. Onkologer säger T ex att man kan äta vad man vill när man har cancer för kosten påverkar inte tillväxt eller tillfrisknande. Min ena läkare sa att ät vad du vill, det har ingen betydelse. Jag trodde på det då, för jag tillhörde dem som litade blint på sjukvården tidigare. Efter att ha satt mig in i det hela är jag övertygad om att kosten har betydelse! För både cancer och andra sjukdomar. Men jag tänker inte om andra som inte väljer att gå min väg: "skyll dig själv". Jag tänker "vad synd att du inte vill försöka att överbevisa dig själv" men jag har full respekt för andras val.

Jag har åsikter om skolmedicinen, läkemedelsföretagen osv..... men det tar jag en annan gång 😊

2 kommentarer:

  1. Jaa du....maten påverkar verkligen hur vi mår, vårt välbefinnande, alla både friska och sjuka. Konstigt att vi inte vet mer om det... äter gör ju alla varje dag och massor av skräp mat också.
    Det mest skumma med smärta tycker jag är att man glömmer.. låg i sängen och åt morfin för ett år sedan bedrövligt...nu är jag smärtfri och kan jag inte riktigt föreställa mig hur det var.
    Jag är nyfiken på är hur du tänker om letrozol. Utveckla det lite snälla.
    Jag äter det nu och visst en del biverkningar är det men tumörerna krymper och jag är lycklig..
    Tack för trevlig och tröstande läsning
    /Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Anna
      Ja om man tänker på att kroppen är beroende av näring för att fungera är det ju egentligen inte konstigt att den påverkas av det vi stoppar i oss. HUR den påverkar blur allt fler mer och mer medvetna om och nu pratar ju även forskare allt mer om sockrets betydelse. Jättebra tycker jag 😊.
      Angående Letrozol så är jag såååå dåligt insatt i just det här med hormoner. Det är krångligt och svårt att förstå och det finns inte mycket information att hitta, som är begriplig. Jag vill vänta med letrozol av den anledningen att jag är rädd för biverkningar. Jag mådde dåligt av tamoxifen och vill absolut inte må så igen. Många tycker att letrozol ger värre biverkningar men jag vet också att många inte har några besvär alls. Jag kommer att ta dem om tumörerna inte minskar så jag avvaktar röntgensvaret nu. Om jag börjar med dem och får biverkningar kan jag ju alltid sluta med dem igen.
      Härligt att dina tumörer krymper! Fortsatt lycka till ❤️ Kram

      Radera