Lite av varje

I två dagar har jag och Jocke fixat här hemma. Målat, städat, fixat kablar osv. Så skönt att få gjort sånt som legat och väntat på att bli gjort! Inte bara negativt med detta höstruskväder. MEN nu vill jag ha sol och värme igen. Det kan väl inte vara slut på sommaren nu? Semestern är hur som helst snart slut och vare sig jag vill det eller inte så närmar sig hösten. Jag gillar hösten också men sommaren är för kort. Jag gillar hösten då det blir friskt i luften och vackra färger. En solig och varm höstdag kan vara hur underbar som helst. Mörkret kan vara lite tungt emellanåt. Jag är ute betydligt mindre, blir tröttare och mindre aktiv. Men det är mysigt också, med tända ljus och en brasa som sprakar i kaminen.

Emelie ska börja på högstadiet! Högstadiet!!! Jag minns själv hur förväntansfull jag var och hur STOR jag kände mig när jag började i 7:an. Det känns som hundra år sen! Men vad mycket roligt vi hade! Det var en del "skit" också men det hör väl till? Kärleksproblem, skoltrött, känslan av att ingen förstog, misstag jag gjorde osv.....Det känns som att Emelie är mycket mindre än vad jag var när jag började på högstadiet. Hon är ju min minsting och jag vill gärna att hon fortsätter vara liten. Men det är bara att gilla läget, hon växer och blir äldre 😊. Hon kommer att börja skolan inne i Sala och hon kommer att få gå 3,5 km till och från skolbussen. I ur och skur, i tegn, blåst, snö och minusgrader, i mörkret, på en smal och krokig landsväg utan väggren! Är det klokt det? Ja det tycker kommunen. När man är 13 år ska man kunna gå 4 km på en väg som har en hastighetsbehränsning lägre än 90 km/tim. Oavsett avsaknad av väggren och belysning. Jag tycker det är alldeles för långt, men när jag tänker efter så hade jag nog själv ännu längre till skolan. Men jag kunde gå på cykelbana som hade belysning! Ja, det kommer nog bli så att jag skjutsar henne iallafall på mornarna när det blir vinter och mörkt ute.  Hon ser iallafall fram mot att börja i skolan. Hon får många nya klasskamrater och det är väl spännande med en ny skola, nya lärare och allt runt omkring. Jag hoppas hon kommer att trivas, och det gör hon nog. 😊

Emelie är just nu hos Jockes bror Hanse och hans familj, Erika, Alice och Emma. Hon kommer att få uppleva många roliga saker, men jag längtar ihjäl mig efter henne! ❤️ Några dagar till får jag stå ut, sen kommer hon hem 😘 Idag åkte dom iväg till en hästgård där de ska bo i ett par dagar. Det blir nog en hel del hästrudning skulle jag tro. Sen ska de åka och övernatta i Kolakojor utanför Skinnskatteberg. På nätet stog det att det var Sveriges mest primitiva vandrarhem 😂 Det finns inye ens el 😂 Nyttigt att uppleva att livet kan pågå utan alla moderniteter 😊

I morgon kommer Helen och häksar på och vi blir med ny familjemedlem. Vi ska ta hand om Helens katt Willow, då hon i te kan ha henne kvar. Willie har ett enormt sug efter att vara ute och det är inte möjligt där Helen bor just nu. Så Willow får bo här ett tag, tills Helen skaffar någon annan stans att bo. Vi hoppas att det ska fungera bra med våra katter bara. Dom har inte varit sååå förtjusta när Willow hälsat på tidigare. Men när hon nu blir här så vänjer dom sig nog. Jag hoppas på det.

Jocke och jag har börjat titta på den gamla tv-serien Macahan. Riktigt gammal 😂 I kvällens avsnitt handlade det bland annat om valet att lita på sjukvården och modern medicin kontra indianernas medicinman. Behöver jag berätta vilken som lyckades rädda livet på den sjuke? 😜 Resonemanget kring detta i serien är ungefär likadant som hur det resoneras i verkligheten idag mellan traditionell sjukvård kontra alternativmedicin.

Apropå det så har jag känt mig betydligt piggare idag, men har fortfarande trötthetskänsla i kroppen. Min psoriasis blommar på och musklerna i benen känns trötta. Men jag har hållit igång en del idag genom städning och fönsterputsning. Pytsar i mig Chaga och ingefära och en del Grönt te också. Senare i veckan ska jag till vårdcentralen för att ta blodprover inför läkarbesöket den 30 augusti. Tar proverna så tidigt då cancermarkörprovet tar lång tid att få svar på.

Känslan jag har är att jag har varit slarvig med maten igen. Det har blivit en del kött och jag "provsmakar" en del som jag inte borde. Jag har druckit för mycket kaffe vissa dagar också. Kaffe och kött gör ku kroppens ph-värde för lågt och det är gynnsamt för cancercellerna. Känslan är att cancermarkören ökat men jag har inga symtom som säger det. Känslan kommer sig av min medvetenhet om slarv men den kan också vara helt fel. Skulle markören vara allt för hög igen får jag överväga att ta en röntgen. Det är ganska facinerade egentligen att jag mår som jag gör ett år senare efter diagnosen! Sjukdomen har hållits i schakt och till och med gått lite tillbaka. Hur länge den fortsätter med det kan man inte veta, men än finns det krut i kärringen och det finns mer att ge 😂

Fast inte just nu, när klockan återigen blivit alldeles för mycket! Nu är det hööööög tid att sova. God natt på er 😴😴😴