Dag 1: Presentera mig själv

Ja, det är alltid lika svårt att veta vad jag ska säga när jag ska berätta vem jag är. Jag är ju mycket, men vad är viktigt i just det här sammanhanget? Hur som helst är jag 42 år, en kvinna i mina bästa år :-) Just nu lite tillfuffsad av en cancerbehandling men är på väg att repa mig. Jag har fyra underbara barn och en bonusdotter. Sammanlagt är dom fyra döttrar och en son. Mina tre äldsta har jag från ett tidigare förhållande och den yngsta med min nuvarande man. Ja, jag är gift sedan i somras, närmare bestämt den 6 juni. Vi har varit sambo i 11 år och han är mannen i mitt liv. Ja, bredvid min son förstås :-)

När jag var tonåring drömde jag om att arbeta med utsatta människor som har det svårt, speciellt social utsatta. Mina betyg räckte dock inte till att komma in på den gymnasielinje som behövdes så jag hoppade över gymnasiet helt. Klokt beslut eller inte går att diskutera men jag var enormt skoltrött och hade inte motivation till att gå en linje som jag inte var intresserad av. Jag började jobba inom vården som sjukvårdsbiträde och jobbade flera år inom geriatriken. Jag utbildade mig sedan till undersköterska och när utbildningen var klar fick jag klart för mig att jag hade samlat på mig en hel del gymnasiepoäng som kunde ge mig behörighet till högskolan. Jag läste då några terminer till på komvux och 1999 kom jag in på socialhögskolan. Det är något jag är så glad över att jag gjorde! Jag tog examen 2002 och har sedan dess jobbat som socialsekreterare. Jag jobbar med barn- och ungdom och min huvudsakliga arbetsuppgift är att göra barnavårdsutredningar. Det är ett mycket spännande jobb. Det är lärorikt, påfrestande, omtumlande, roligt, givande, omväxlande och ja, listan kan göras lång och växlar enorm mellan olika känlsoyttringar. Jag är stolt över mitt jobb och känner att jag gör en mycket viktig insats.

Jag har inget speciellt fritidsintresse som att träna eller vara med i några kreativa grupper. Jag tillbringar den allra mesta av min fritid med min familj och gör saker med dem. Mest blir det alldagliga sysslor och inga större "happenings" men det händer så klart ibland det också. Ibland roar jag mig med att handarbeta i perioder. Sommarstugan som vi skaffade oss 2009 är ett stort intresse som jag skulle vilja kunna lägga ner betydligt mer tid på än vad som är möjligt just nu. Att kunna tillbringa så gott som hela sommaren i stugan hjälpte mig enormt mycket den här sommaren.

Livet har inte alltid varit så lätt men idag känner jag mig ganska stark. Jag har kommit närmare mig själv och ser på tillvaron med lite andra ögon än tidigare. Kanske har jag blivit lite mer ödmjuk.......ja, jag tror det. Förståelse och empati för andra har jag alltid haft lätt att känna men jag har även lärt mig att  kunna känna det för mig själv och det har gjort mig gott. Ja, med risk för att bli för djup så avslutar jag här. Det finns kanske anledning att utveckla det här med empati och ödmjukhet en annan gång.