Tappningen idag

Hade tid på onkologens dagvårdsavdelning kl 9 för att få lugnande innan montering av slang i buken. Hade tagit morfin själv innan och fick 10 mg till på avd och en Stesolid. Blev jätte trött men inte speciellt "groggy" och oron för ingreppet fanns ju där. Den här gången skedde det inte på akutröntgen utan på vanliga röntgen. Jag berättade för sköterskorna om mina tidigare erfarenheter och de försökte lugna mig med att säga att läkaren som skulle göra ingrepper var duktig och erfaren. Det kändes ju bra. När han kom sen sa han att det var dags att bryta trenden av negativ erfarenhet, och det gjorde han med råge!!!

Bedövningen kändes knappt! Det gick snabbt och var i princip smärtfritt. När han skulle passera bukhinnan tog det emot och han fick trycka hårt och det gjorde lite ont och var obehagligt men det var ingenting mot tidigare gånger. Allt var över på 8 minuter! 8 minuter mot förra gångens 50 minuter! Ofattbart. Makalöst. Fantastiskt! Bättre än så blir det inte!!! Jag är såååå glad och tacksam över att det gick så smidigt och smärtfritt. Och min klippa var vid min sida hela tiden och fick fingrarna kramade blåa 😂

Nu ligger jag i sjuksängen och vätskan töms ut. Det rinner på jättesnabbt och det är nog några liter som ska ut. Det kändes inte så mycket i morse tyckte jag, men det är nog så att jag blivit van av trycket så jag tycker inte det känns så farligt. Nu är det skönt att få bort vätskan och jag hoppas att produktionen stannar av! Nu får cellgifterna åstadkomma det dom är tänkta att göra tycker jag.

Om jag behöver göra detta fler gånger kommer jag göra allt jag kan för att få samma läkare igen. Till och med han själv tyckte att jag skulle önska honom.

DAGENS POSITIVA
Att ingreppet genomfördes snabbt, skickligt och nästan smärtfritt!
Att personalen både på röntgen och onkologen är trevliga och goa!
Att jag har världens underbaraste man som står trygg och fast vid min sida!


Känslan av befrielse och tacksamhet infinner sig 🙏