Sämre igen 😢

Mådde som sagt bra på fm igår sen plötsligt på EM började jag må tokilla och kräktes. Det slutade rinna ur peggen så det var väl därför det kom den andra vägen.

I morse mådde jag inte så vidare bra. Kände i hela kroppen att nåt var galet. Jag hade fått sänkt dos epidural och det kan ju spela in. Kräktes på morgonen och mådde lite bättre. Gick ut till dagrummet och tittade på tv en timme. Blev trött i ryggen och gick och la mig igen. Eftersom det inte kommer något till peggen skulle jag på röntgen för att se om slangen låg fel. Strax för kl 12 var det dags att kräkas igen. När jag skulle resa mig upp höll ryggen på att gå av! Att ta mig ner i sängen igen var en utmaning av dess like. Fick en injektion morfin och sen bar det av till röntgen.

Jag har aldrig någonsin varit i närheten av den smärtan jag fick. Morfinet hjälpte föga. När jag skulle flyttas från sängen till britsen med hjälp av tre personer, skrek jag rakt ut. Var nära att tuppa av. Sen skulle jag från britsen till sängen, och den upplevelsen var lika jävlig. Det går inte att beskriva smärtan. Som sagt, ingenting jag varit i närheten av att känna förut.

När jag kom upp till avd fick jag mer morfin och det släppte lite. Smärtan kom dock tillbaks efter redan en timme. Troligtvis är det övergången från epiduralen som orsakar denna smärta. När man får morfin intravenöst verkar den snabbt men går också ur snabbt. När det var sagt för nästa dos, vilket var för en kvart sen, fick jag den i låret istället. Tar lite längre tid för den att verka men den ska hålla längre. Så vi får väl se. Tanken är att själva slangen till epiduralen ska tas bort idag men då måste jag kunna sitta upp, så vi får väl se hur det blir.

Röntgen visade att bukslangen, alltså peggen, ligger mot bukväggen och har sugit fast där. Den visade också att jag har rikligt med ascitesvätska i det området som trycker på. Det som är planen nu är att smärtlindrande så mycket det går, dra slangar som ska dras och hoppas ascitesen kommer ut. Läkaren sa att när man har friflytande vätska i kroppen tar inte smärtlindringen lika bra, så han ska ta kontakt med smärtklinikens palliativa team i morgon.

Det känns som moment 22 alltihop! Varför ska jag behöva råka ut för det ena efter det andra HELA TIDEN? Nu vill jag inget mer 😩. Det var länge sen den gränsen passerades. Fy fan säger jag!

På återseende.