Inlagd på kvinnokliniken

Pegen har ju blivit en följetång här och den är inte slut än 🙁. Vaknade i tisdags morse och det rann ur både slang och lika mycket ur hålet. Det var torrt endast kortare stunder och både jag och teamet försökte lägga om efter konstens alla regler och vi försökte få det att sluta läcka genom detsamma. Onsdag morgon var huden röd och svedd som en illröd babyrumpa. Det gjorde SÅÅÅÅ ont. Jag sa till sköterskan när hon kom att jag skulle vilja de antingen ringer Kaj för rådgivning, eller för att be om att jag får komma in för att få hjälp. Hon ringde ”min” läkare som skulle försöka nå honom.

Det slutade med att jag fick komma upp till sjukhuset under dagen helst före lunch. Angelica som redan har här som ”tantvakt” erbjöd sig att skjutsa upp mig, vilket hon gjorde direkt teamet var klara.

Kaj kom i princip direkt när jag kom till avdelningen. Jag vet inte vad det var med honom! Om han var stressad eller nånting. Han rev och slet i mina kläder, han tog ingen som helst hänsyn till att jag sa  till att det gjorde ont. Han röck plåstret som han ville typ. När han tvättade området runt pegen som var sargat tog han i hårt och utan nån notis om det. Det kändes inte alls bra och fick säga till honom att sluta. Det var verkligen hemskt 😢. Min vördnad för Kaj har åkt ner ett hack eller två kan jag säga. Hur som helst fick han inte till det. Klockan blev mycket och han behövde både få tag i både personer och material. Han ville att jag skulle stanna över natten så att han kunde börja med mig tidigt. Så så blev det.

En gång på natten vaknade jag av att det var sjöslag i sängen av bukvätska. Fick hjälp av en sköterska med det och somnade sen om. Kl 7:30 nånting kom Kaj, precis när jag var påväg till toaletten. Han skulle vänta på mig men när jag var klar var har borta. Jag pulade i mig det morfin jag kunde och även midazolan, med gårdagens bravader i minnet. Men han var puts väck. Jag somnade om och vaknade kl 11 när Jocke strök mig på kinden ❤️. Danne var också med ♥️

Kaj kom strax efter och förklarade att han varit hos mig 3 ggr tidigare men jag sov. Han tyckte jag behövde sova. Han hade några olika idéer som han främst diskuterade med Jocke, som hade mer sinnesnärvaro än jag. Jag pulade nämligen i mig ångestdämpande och morfin så fort jag såg skymten av Kaj. Jag har nu iallafall fått en stomipåse som ska skydda huden mot magsaften, som ska rinna ut genom påsen på magen, ner i slangen och den vägen ut i katetern. Svårt att förklara tekniken men det viktigaste är ATT det funkar, inte HUR.

Sen fick jag åka hem! Det var skönt att komma därifrån, även om KK är den bästa avdelningen att vara på om man ska vara inlagd. Vi får se hur länge detta håller. Nu har det inte varit något läckage på snart nio timmar så, så långt allting gott.

Nu är det soffläge och det känns som att jag snart sover också 😊.
Allt gott 🙏♥️