onsdag 9 maj 2018

Och inte nå bättre igår heller

Det var ungefär samma procedur idag som igår. Mådde sämre ju längre jag var vaken på morgonen. Det släppte lite när jag fick mitt kortison men jag var fortfarande extremt trött. Smärtan är bättre sen de höjde dosen rejält och jag tar nästan inga extradoser alls.

Planen var att jag och Jocke skulle åka in till Västerås då han behövde uträtta massa ärenden. Så blev det dock inte. Jocke skaffade ”tantvakt” i form av Angelica så hon var här 4 timmar. Jag har varit helt slut hela dagen och har vilat och sovit mycket. Nu under kvällen har jag mått pyton igen 🙁. Orkar inte med det här!

8 kommentarer:

  1. Kära du! Jag tänker på dig och lider med dig, men det är så svårt att finna några ord... Hoppas du ändå får en något sånär bra onsdag i vårens famn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack du fina ♥️ Det hoppas jag med. Kram

      Radera
  2. Ledsen jag blir att du mår så dåligt. Men jag blir glad att smärtlindringen äntligen fungerar och att du slipper genombrottssmärta. Själv sitter jag på bussen för att åka till Amsterdam där det bla blir båttur på kanalerna. Hoppas du får en bra dag.//Kram Ullis.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad härligt det låter. Var det en upplevelse att se alla tulpaner igår?
      Ha det så bra. Kram

      Radera
    2. Det var en fantastisk upplevelse att se dessa fina tulpaner. Fanns många andra växter också. Köpte också en påse tulpanlökar. Sätter man dom nu på ett inte alltför fuktigt ställe och vattnar duktigt så kan dom blomma redan om 6-7 veckor. Lovar att skicka bild då om jag kan. Nu har vi just lämnat ett diamantsliperi, där köpte jag inget!//Kram Ullis

      Radera
    3. Spännande med lökarna. Hoppas du får dem att blomma redan i år, vore roligt. Diamantsliperi.....kan tänka mig en annan prisklass än lökarna 😂
      Ha det gott. Kram 🌺

      Radera
    4. Skulle vilja att VARJE (INTE BARA DE RIKASTE)
      människoliv värderades lika högt som sin vikt i diamanter vilka är ett dött ting...😍

      Radera
    5. Klokt Lioudmila. Så borde det vara.//Ullis

      Radera