Sämre igen

Idag har inte varit nån bra dag. Har varit helt däckad och sovit mest hela tiden. Fick i mig tre skedar gröt på fm och två tuggor på mackan på EM. Har iofs näringsdropp hela tiden men det vore ju trevligt att kunna äta igen snart. Har haft mer ont idag, vilket leder till mer smärtstillande och som ett brev på posten kräkningar 😞.

Igår var Jocke och fiskade och mamma var här hela dagen. Hon passade upp på mig och fixade mat åt familjen ❤️. Så tacksam att få denna hjälp mamma ❤️.  Idag kom Helen och även hon fixade lite här åt oss. Tack för all hjälp älskade Helen ❤️. Det känns minst sagt märkligt att ligga nedbäddad i soffan och halvsova när jag har folk här som stökar omkring. Det känns bakvänt på nåt sätt, osocialt och fruktansvärt ovant. Fast jag vet att det mer eller mindre är ett måste för att vi ska ”överleva”.

I morgon är det sagt att jag ska buktappas. Hoppas verkligen de fått till en tid. Jag kommer med stor sannolikhet att bli inlagd då jag mår fortsatt dåligt och inte kan äta. Dom har tjatat hela helgen med frågan om jag verkligen ska vara kvar hemma och nu har Jocke också börjat känna en starkare oro och jag kan själv känna att det börjar gå för lång tid nu. Varför vänder det inte? Vad är det som är fel? Eller är det kroppen som inte återhämtar sig från operationen helt enkelt? Nu har det gått två veckor och jag mår inte ett dugg bättre. Nåt är ju helt klart galet.

Mitt blodtryck har stigit och ligger nu på 150/90. Inte så man får hicka men det är lite för högt. Frågan är om det kan vara för att jag slutat med alla tillskott? Bland annat msm håller väl trycket nere om jag inte missminner mig. Eller är det då att kroppen får jobba mer när msn är sängliggande? Känner att musklerna i benen börjar ge vika 😞.

Det här är inte roligt alls. Jag börjar tänka massa tråkiga tankar, det är nog ofrånkomligt i en sån här situation. Upp och ner hela tiden. En liten glimt av ljusning en stund, sen rakt ner i avgrunden igen.