Läkarbesök

Var och träffade min läkare idag, med Jocke i släptåg. Som jag redan sett i svaret så visade röntgen att det är stabilt med tumörerna. Ingen tillväxt nånstans vad man kan se. Att det inte står något om äggstockarna och bukhinnan menade läkaren beror på att det är stabilt. Det känns ju såklart jättebra! Hon sa att om det inte vore för att man gjort en biopsi i levern kunde man inte tro att det är tumörer. Dom har inte vuxit på över två år nu! Helt otroligt! Och skönt såklart 😊.

Alla mina värden ligger bra. Hade ett Hb på 146. Har nog aldrig legat så högt! Hade ett lite för högt värde på ett leverprov men det har jag haft länge och nu hade det blivit bättre! Så, det verkar ju som att det tuffar på där inne i kroppen trots allt. Sen kan man undra varför jag mår som jag gör. Det är uppenbart att proverna inte speglar hela sanningen men de säger ju nånting och ger väl en fingervisning om statusen kan jag tro. Mitt kreatininvärde ökar och det kan ha att göra med njuren.

Min läkare hade såklart observerat detta med njuren på röntgensvaret och det var ascitesen och njuren hon var bekymrad över. Eller ascitesen var hon inte bekymrad över direkt så men det ställer till det för mig. Men njuren är ett orosmoln. Definitivt med tanke på att jag bara har en. Hon hade gått igenom röntgenbilderna på njuren med en radiolog i morse och kunde konstatera att det finns ett flödeshinder. Vad som orsakar det är dock oklart. Det syns ingen tumör eller sten och radiologen trodde inte att det var tumörerna på äggstockarna som orsakar hindret heller. Min läkare skickar nu remiss både till kvinnokliniken för att mer noga kontrollera äggstockarna och till urologen för bedömning av njuren. Ev kommer jag att få en kateter inopererad i urinledaren. Inget som kommer att synas på utsidan. Det finns dock risker med detta, framför allt infektionsrisk, och det måste göras en noggrann bedömning om nyttan kontra risker med ingreppet.

Remiss för tappning av bukvätska skickas idag med. Hoppas jag får en tid redan i veckan.

Efter läkarbesöket jobbade jag på EM. Under dagen har jag fått allt mer ont i ländryggen och nu har jag så ont så jag knappast står ut. Det vrålvärker nedanför ländryggen, ner i bäckenet, ner MIT svanskotan och ner i benen. Det spelar ingen roll om jag sitter, står eller ligger. Vet inte om det har med bukvätskan att göra. Inte helt omöjligt att det är den som gör att det trycker på. Ska avvakta en stund men får nog lov att ta värktabletter 😩😩😩.

Snälla någon däruppe! Kan det inte räcka nu? Hur mycket ska jag prövas? Kan det aldrig ta slut med en massa motgångar och skit? Ja jag är tacksam över att tumörerna håller sig lugna, självklart, men allt annat runt omkring gör inte saken lättare direkt. Om min njure inte håller......då blir det inte roligt alls. Jag orkar fan snart inget mer!

Idag beställde jag tester från USA för att mäta mina nivåer av hormoner och D-vitamin. Ska bli spännande att se hur jag ligger till. Pratade med läkaren idag om att jag använder progesteronkräm och det var inget hon förespråkade, snarare tvärt om. Men men, som hon sa, så känner inte sjukvården till det här med hormoner då bra.

Allt gott!