Ödem och magkrångel

Ja det håller i sig idag med. Magen slog bakut igår, vet inte vad som hände men tror att det var lök jag åt, som magen inte klarade av. Utan att gå in på närmare detaljer så kan jag berätta att Jocke valde att sova på soffan i natt och det var inte på grund av mina snarkningar :-) . Magen känns bättre idag och jag ska undvika lök så får vi se om det hjälper. Jag läste igår i en blogg om en tjej som har cancer och går på starka morfintabletter. Enligt henne så är det vanligt med matsmältningsproblem när man äter höga doser morfin, med kraftig gasbildning som följd. Därav viktigt att tänka på vad man stoppar i sig så att man kan underlätta detta. Att man blir hård i magen av morfinet visste jag men inte att det orsakade matsmältningsbesvär. Det har jag ju redan sen tidigare så det blir väl inte bättre av morfinet då kan jag tro. Det är lite märkligt att sjukvården inte uppmärksammar det här, att dom inte ser och tänker på helheten så mycket som möjligt, så att man kan förebygga eller lindra såna här saker. Det är lite synd, och inte så lite synd heller. De är så pigga på att skriva ut läkemedel, och nya läkemedel mot biverkningar, och återigen nya för andra biverkningar osv......det blir lite moment 22. Ta bara det här med diuretika, vätskedrivande läkemedel. Det är en hel del processer som spelar in i de system som berörs när man tar diuretika och det leder till ökade besvär i längden och kan leda till allvarliga komplikationer, bland annat hjärtsvikt. Diuretika ska som regel undvikas då det ställer till en massa rubbningar och problem, men det finns ju läkemedel för det också......Usch, det är beklämmande att det är så tycker jag, att sjukvården tänker inom sin lilla box och att allt handlar om läkemedel. Det blev SÅ tydligt nu när jag var inlagd, att de inte är ett dugg intresserade för orsaker till saker och ting utan deras fokus är att dämpa symtom med läkemedel, inget annat. Har man cancer förklaras allt med det, punkt.

Jag är fortfarande extremt trött i kroppen och orkar inte så mycket, men det är A och O att komma igång med promenader. Ska försöka ta mig ut på kortare promenader ofta istället för längre, då jag behöver vila mycket. Försöker ha fötterna i högläge så mycket som möjligt men tycker inte det hjälper nämnvärt. Fötterna känns som att de ska spricka och det gör ont i huden på benen. Det känns som att vätskan ska tränga igenom till utsidan vilken stund som helst. Jag ska koka en brygd idag, om jag har allt hemma, som ska vara bra att dricka för att stimulera lymfsystemet. Ska också få in djupandning flera gånger om dagen, vilket också är bra för lymfsystemet. Måste försöka med alla medel jag kan, men törs inte ge mig på lymfmassage. Jocke gjorde det på mig en gång och jag blev liggande i flera dagar. Det är nog bra att veta vad man pysslar med, så det inte blir fart i systemet men så gör sig inte kroppen av med det, då kan det bli tokigt.

Börjar känna mig inspirerad till att ta tag i kosten igen. Ska göra en planering idag på vad jag ska äta. Jag vill så gärna börja juica regelbundet och vill se till att det blir av. Jag ska gå in för att fortsätta undvika socker och snabba kolhydrater och "skit" såklart, försöka äta vegetariskt så mycket det går, men inte bara råkost, det orkar jag inte. Och det klarar nog inte min mage av nu heller. I grova drag kommer jag att rikta in mig på mycket grönsaker, frukt och bär, buffelmozarella, fetaost, soppor, röror, kall potatis, fisk och skaldjur ibland, jag ska regelbundet göra hälsobrygder av citrusfrukter och gurkmeja mm, örter, groddar. Jag ska dra ner massor på kaffe. En kopp om dagen max. Ska dricka te istället, vilket jag tycker är jättegott. Har ju mitt eget nu till på köpet :-). Ja, kroppen ska pumpas full med näring! Näring, näring och åter näring så ska vi väl se om inte detta ska kunna bli bra till slut!

Jag tänker dock inte vara nitisk. Jag tänker, med gott samvete äta det jag vill äta ibland, även om det nu är skräpmat. Jag tänker någon gång ibland unna mig att njuta av att äta precis vad som helst och det beslutet känns riktigt bra. Jocke föreslog att jag skulle köra en 5:2 variant där det innebär att jag äter vad jag vill i fem dagar och skärper mig i två. DET tror jag dock blir för mycket. Jag tror det blir för mycket att göra tvärtom också.....men kanske två gånger i månaden att jag äter precis vad jag vill. Typ pepparrotskorv med potatis, eller stuvad potatis, isterband och rödbetor.....tunnbrödrulle.....ja, nåt sånt får det bli. Så, jag kommer inte gå "all in" fullt ut just nu, men nästan. Jag har inte orken och motivationen till det helt enkelt. Det kan låta konstigt när man är så sjuk som jag är, att man inte är tillräckligt motiverad att ge ALLT under en period, men jag gör inte det helt enkelt. Och då tycker jag att det är bättre att försöka hitta en nivå som jag klarar av istället för att sätta mål jag misslyckas med och som får mig att få dåligt samvete och skuldkänslor. Bättre att sätta mål jag kan leva upp till och må bra av.

I morgon är det behandling igen. Nr tre för den här omgången och sen är det en veckas uppehåll. Då är första kuren avklarad. Första kuren av tre och sen är det röntgen igen. Då är vi snart framme mot julen! Tiden rusar iväg och nu när jag lever i intervaller, när tiden räknas hela tiden i perioder, känns det som den går ännu fortare. POFF, säger det så har det gått tre månader igen. Tänk att jag varit sjuk i två år nu! TVÅ år. Det är ETT ÅR SEDAN jag jobbade. Det är inte klokt. Tycker att jag nyss blev sjukskriven och började tänka att jag snart skulle vara tillbaks. Samtidigt känns det som en evighet sedan jag jobbade......känns overkligt på något sätt. En av mina kollegor sa till mig sist vi träffades att " jag glömmer till och med bort att du finns". Det var inte så värst roligt att höra, men det är väl så det blir......

Ni får ha en skön söndag kära vänner <3 br="">