tisdag 12 september 2017

En ljusglimt

Idag hade jag "bara" gått upp 900g. Alltid något att hänga upp något positivt på, att det inte var över ett kg! Fick besök av min kära faster på FM och redan när hon kom kände jag att jag nog faktiskt kände mig lite piggare idag. Jag var inte i zombieläge riktigt. Medan vi satt och fikade och pratade kände jag hur det började släppa lite på spänningarna i fötterna. Jag kunde vicka på tårna och röra på fötterna mer än jag kunnat på länge! Härligt! Underbart! Alla steg framåt, hur små de än är, är välkomna 😊. Hade ju tänkt börja juica idag men hade svampomelett färdig som jag åt till lunch.....den var det lök i. Eftersom jag redan ätit idag så hoppade jag juicen till middag också och åt köttfärssås. Den var det lök i.....😩 Nu betalar jag för det genom en mage som är i uppror. Gaser och sura uppstötningar från underjorden. Tar lärdom och väntar med lök ett bra tag till.

Fötter och ben svullnade upp igen under dagen och jag tror faktiskt inte jag varit mer svullen än så här. Har haft svårt att gå då benen inte bär ordentligt och höfterna hänger inte med. Hoppas, hoppas, hoppas att den glimten av förbättring jag kände idag kan vara början på en vändning, att cellgifterna börjar göra sitt jobb!

Jag hade glädjen att få tillbringa eftermiddagen och kvällen med barnbarnet Amanda, som kom på besök. Många kramar och mycket gos blev det. Vi försökte göra egen slime. Det har jag och Emelie försökt med förut också fast då hade vi ett annat recept, som misslyckades totalt. Dagens försök gick också åt pipsvängen så nu har jag bestämt mig: aldrig mer slime! Vi bakade chokladbollar och spelade kort istället. Lilla hjärtat fixade själv med bollarna, med instruktioner från mormor som satt i fotöljen. Och när vi spelade kort och jag inte orkade sitta mer bäddade hon ner mig i soffan och såg till att vi kunde spela där istället. Hon är så omtänksam ❤️❤️❤️. Ville hjälpa mig, vara stöd när jag gick och när jag skulle upp och ner i soffan räckte hon mig sin arm 😊❤️. Hon är så medveten om min situation och pratar helt öppet om det, vilket är så skönt. Så skönt att hon känner sig fri att tänka och känna och att även sätta ord på det.

Allt gott ❣️

6 kommentarer:

  1. Mycket empati i ditt lilla barnbarn, härligt med så mycket omtanke. Låter hoppfullt att du piggnat till lite och att vätskan inte fyller på sig i samma takt. Du ska se att det vänder nu. Är det dags för buktappning snart tror du? Ha en bra dag//Ullis

    SvaraRadera
  2. Ja hon är underbar 😊❤️
    Buktappningen närmar sig nog. Får se vad läkaren säger på fredag. Det är ingen panik med magen just nu, värre med benen. Ha en bra dag du med 😢

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle såklart inte vara en ledsen gubbe utan en glad 😊

      Radera
    2. Vi vill bara se glada gubbar framöver. Att bukvätskan inte fyller på sig i samma hysteriska takt ser jag som ett gott tecken på att cytostatikan har effekt. //Ullis

      Radera
  3. Vad fint att läsa att ni har så mysigt tillsammans. Viktigt att göra saker med barnen och har du lite ork så tar du genast tag i saker. Du är imponerande! cellgiftet börjar göra sitt så vi får hoppas på en vändning. Köp strumppåtagare nu den är oslagbar även om man är frisk och bara lite lat!!
    Är hemma nu efter resan. Skönt att komma hem till mannen, katterna och blommorna. Stor kram Annika.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Borta bra men hemma bäst brukar det vara 😊 Kram

      Radera