Samtal med läkaren och beslut om behandling

Ja det har varit blandat av flera ingredienser idag. Dagen började fint med lite solsken med växlande molnighet och lite regn med. De övriga i gänget stack och fiskade på förmiddagen medan jag la in gurka och tittade på lite Youtube-klipp. Letade information om Ascites och kommer fram till att vad det handlar om för min del är att få cancern att gå tillbaks. Antingen med cellgifter eller på annat sätt. Jag VET att jag är envis och kanske mer korkad än vad som är lovligt, men jag vill testa ett tag själv, innan jag ger mig på cellgifter igen. Jag tänker att det måste gå! Om jag anstränger mig allt vad jag kan och verkligen, verkligen gör ALLT för att efterleva det jag vet kan hjälpa min kropp att läka. Det måste gå! Eftersom jag ganska nyligen slutade med cellgifter och det inte syns någon tillväxt på röntgen, tänker jag att om det nu är så att det är en tillväxt i bukhinnan, är den pytteliten och har nyss uppstått. Då borde det rimligtvis inte vara omöjligt att få den att minska och det borde inte krävas så My Kent minskning innan vätskan slutar fyllas på. Jag kommer att få tömma några gånger ja, men jag är beredd att ta risken att få tömma några fler gånger än om jag tar cellgifter direkt. Det får bli så. Jag ska ge det några veckor iallafall.

Jag pratade med läkaren idag och ville att hon skulle boka tid för tömning men hon ville avvakta eftersom jag inte är "sprängfylld". Dom vill inte sticka innan, sa hon. Vi ska höras i början på nästa vecka och om det blir allt för besvärligt får jag höra av mig. Hon föreslog såklart cellgifter eller Letrozol men vi kom överens om att jag kommer till henne snart för samtal kring det. Jag frågade om vilka risker som finns kring det här med Ascites och hon sa att det framför allt handlar om obehaget av att det blir svårt att äta, dricka och andas. Ja, det är ju obehagligt och tömningarna leder tillslut till brist på äggviteämnen. Vad det i sin tur innebär vet jag inte. Jag kände mig stressad när hon ringde och glömde fråga flera saker. Jag var stressad över att jag ännu inte hade fattat beslut om behandling eller inte och beslutet fattade jag under pågående samtal. Rätt eller fel, det får visa sig men det var det som kändes rätt just då och jag känner mig tillfreds med det beslutet nu. Jag vet att jag när som helst kan ändra mig och varje dag jag väntar med cellgifter spar jag min kropp. Så ser jag det.

Jag har mått ganska bra idag. Igår hade jag jätteont i ryggen men det har varit bättre idag. Magen har känts ok och jag orkade ta en promenad. Nu ikväll började jag må sämre. Extremt trött och ont i kroppen ☹️. Ska sova nu och hoppas på en piggare morgondag.

Kram