I går morse ringde jag och pratade med onkologsköterskan och påtalade att jag var angelägen att en läkare bedömer bilderna under dagen så att jag skulle få besked. Hon kunde inget lova men skulle försöka....hon sa att bilderna kanske inte ens granskas under dagen.... men om röntgenpersonalen ser att det är vätska hör de av sig till onkologen.....bla bla bla. Kändes sådär att inte veta att jag skulle få besked under dagen. Hade jobbigt med magen. Inte ont, men spänt. Spärrballongsläge!
Hur som helst, jag var på röntgen kl 10, med Jocke i släptåg ❤️. Jag frågade sköterskan om dom kan säga direkt om jag har vätska i magen men det får dom inte sa hon. "Även om vi ser att en arm är bruten får vi inte uttala oss", sa hon. Men när bilderna var tagna viskade hon till mig att hon tyckte att det såg ut som vätska. Gulligt av henne...hon sa också att bedömningen blir klar på eftermiddagen! Jag ringde onkologen igen och sa att jag önskar bli uppringd på EM för besked. 11:20 ringer en läkare och bekräftade att jag har stora mängder vätska i buken och han rekommenderade tömning snarast. Så, det är väl så det får bli 😩. Var tvungen att åka och lämna prover för att kolla blodplättar inför tappningen. Stöter på min läkare och hon tar in oss på ett rum. Jag får röntgenutlåtandet utskrivet och vi pratar med henne i en halvtimme. Hon rekommenderade, föga förvånande :-), att jag ska återuppta cellgiftsbehandlingen eller börja med antihormonell behandling. Jag bad om att få fundera lite på det och vi ska träffas igen nästa vecka.
Röntgen visade att tumörerna står still. De har vare sig vuxit eller minskat! SKÖNT förstås. men varför får jag då vätska? Läkaren kan inte svara på det men utgår ifrån att det är aktivitet i tumörer som orsakar vätskan. Kan vara förändringar i bukhinnan som inte syns på röntgen. Att levern skulle vara på väg att säga tack och god natt trodde hon inte, det var ju skönt det med. Men jag avskyr att inte veta vad saker och ting beror på. Det känns som att famla i mörker när jag inte vet varför saker och ting är som dom är, men ibland är det bara att gilla läget. Jag får helt enkelt vänta och se.
När vi åkt från sjukhuset tog det inte mer än ca en timme förrän de ringde från onkologens dagvårdsavdelning och sa att jag fått en tid för tappning på måndag morgon. Jag får komma till dem först och få lugnande som tidigare. Och jag tänker mig nog att jag ska medicinera mig lite själv också.....knock out, typ.
När vi kom hem på eftermiddagen rensade jag rabatter och försökte få lite ordning där jag ska ha mina kryddor. Blev sen liggande i soffan och mådde allmänt dåligt. Inte på grund av att jag rensat ogräs dock :-) Magen spände och ryggen värkte. Tror att ryggsmärtorna kommer sig av magen, om det är tryck på muskler och annat som gör att det blir en anspänning kanske, jag vet inte.
Har fått sova hela natten och vaknade i morse med en vrålvärkande rygg. Utan återvändo att ta morfin idag känner jag. SÅ, nu är jag nästan tillbaks till hur det var förra gången, med smärtor, morfin, sjukänsla osv.....fast jag mår inte lika dåligt och hoppas att det ska fortsätta så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar