Läkarbesöket idag

Som jag skrev tidigare idag var smärtorna betydligt lindrigare på fm men vid lunchtid tog det fart igen. Vi hade bestämt oss för att åka på teatern och höll på att packa ihop våra "finkläder" när magen gjorde sig påmind. Det behövdes ingen längre betänketid för att besluta att vi stannar hemma idag 😟. Tyvärr, men vi insåg att det går inte. Det är precis som att när jag varit på benen en stund skvalpar vätskan runt och trycker på nedre delarna, som då börjar värka. Det värker, stramar, krampar och strålar så in i baljan! Det går inte att beskriva....

Vi träffade läkaren, som informerade att bukvätskan innehåller cancerceller 😩. Det var inte otippat men jag levde på hoppet att det inte skulle vara så. Så, att det "bara" var tumörer på äggstockarna som kunde opereras bort, gäller inte alls nu! Det bukvätskan visar är att det finns spridning i buken, med största sannolikhet i bukhinnan där man tidigare hittat förändringar.

En tidigare röntgen visade ju att det fanns förändringar i bukhinnan och då fanns det även bukvätska. Röntgen därefter visade att bukvätskan var borta och förändringarna minskat. Den senaste röntgen skrev inte en bokstav om bukhinnan så jag utgick ifrån att det inte fanns några förändringar kvar! Det vore väl ha varit det mest logiska? Även min läkare utgick från det! Men se, så var det inte! Dessa röntgensvar går det inte att bli klok på. Den läkare som tyder bilderna väljer tydligen själv vad denne vill fokusera på eftersom det är olika från gång till gång!

Nu när jag var på KK så tittade läkaren på röntgenbilderna och kunde se förändringarna tydligt, på samma ställe där det varit förut! Så egentligen råder det ingen tvekan men de har skickat vätskan på vidare analys för att vara säkra på att det är spridning och inte ny cancer.

Just nu verkar det inte aktuellt med operation av äggstockarna, då det inte är dem som orsakar vätskan. Dock är det dem jag får mest ont av, på grund av vätskan. Läkaren sa att riskerna med operation överväger nyttan med den. Läkarna är inne på cellgiftsbehandling för att bromsa tillväxten i bukhinnan, och därmed få stopp på bukvätskan. Om de skulle operera kan jag inte få cellgifter då kroppen inte läker.

Att avstå cellgifter innebär att vätskan fortsätter att fyllas på, vilket innebär att smärtan blir konstant och kommer att kräva höga morfindoser (höga iallafall med mina mått mätt) och att jag kommer att behöva tömma ur vätskan regelbundet. Som det verkar kommer det bli minst en gång i veckan. Varje tömning innebär en risk då de sticker in i buken. Risk för infektion och ytterligare spridning av cancerceller!

Om jag tar cellgifter kommer jag att få sex behandlingar och sen gör man uppehåll. Vet inte hur länge och jag vet inte vilka doser det handlar om, om jag kommer bli sänkt redan vid första dosen eller inte.  Det lät inte som att hon trodde att jag skulle kunna jobba under behandlingen iallafall. Jag vet ju att min kropp kommer att bli illa tilltuffsad, att mitt immunförsvar bryts ner totalt och att risken för ytterligare spridning finns och att mina inre livsviktiga organ kommer att få sig en jäkla omgång!

Om jag visste! Men så har det ju varit hela resan! Om jag visste, då vore valet enkelt. Men jag vet inte och har ingen aning! Allt i min kropp skriker att jag inte ska ta cellgifter! Ska jag verkligen utsätta kroppen för dessa gifter igen? Eller ska jag ha is i magen och köra på till 500% med allt vad alternativa metoder som finns och hoppa att kroppen pallar med all morfin och alla tappningar? JAG VET INTE OCH JAG FÅR PANIK! Kan nån bestämma åt mig tack! Tala om vad jag ska göra!!
Nä förstås så vet jag att ingen annan än jag kan fatta det beslutet, men det är enormt svårt. Just nu känns det som att jag gör vad som helst för att slippa smärtan!

Det finns alltid två sidor av samma mynt! Å ena sidan och å andra sidan! Jag har läst om flera kvinnor som överlevt spridd bröstcancer genom att kombinera cellgifter och alternativmedicin. Har kontakt med ett par stycken själv också.

Ja tvi vale. Vem sa att livet var enkelt?!!

Allt gott ❤️❤️❤️