Cancern i regress :-)

I dag hade jag telefontid med en onkologläkare för att få svar på senaste röntgen. Jag hade gått hela dan och våndats och tänkt fram och tillbaks på olika tänkbara besked. Jag ställde in min på det värsta och när klockan började närma sig kom Jocke överraskande hem från jobbet då han ville vara med mig när jag skulle få beskedet <3

Läkaren berättade att vätskan i lungorna och i buken har minskat. Förändringarna i bukhinnan har gått tillbaks betydligt och den centrala tumören i levern har minskat. Det syntes något på äggstocken men hon trodde att det kunde vara en cysta eller något annat ofarligt. Hon sa att jag ju hade varit hos en mycket duktig och erfaren gynekolog och gjort ultraljud och hon hade stort förtroende för henne, som uppgett att det inte finns någon tumör på äggstocken.

Läkaren fick upprepa resultatet flera gånger och hon läste provsvaret innan till. Det var mycket information och en hel del ord jag inte förstod, men summa summarum sa hon att det ser lovande ut. Det är ju strålande sa hon :-) Jag frågade efter mått på tumören i levern. Det verkar som att det finns två. Det har varit lite oklart för mig om det är en eller två men av röntgensvaret att döma nu så finns det två. Den ena, den mindre av dem, hade inte ändrats i storlek sedan förra röntgen och mäter 18 mm i diameter. Den stora tumören mäter 28 mm i diameter! 28!!! Det senaste måttet jag fick var 39 mm. Det innebär ju att den minskat med över 1 cm i diameter!

När jag fick röntgensvar i mars fick jag bara besked om att det stog still i levern, men jag fick inga mått. Det är ju inte helt osannolikt att den minskat redan då. Det senaste måttet på 39 mm är från röntgen i dec. Läkaren lästa upp i svaret i dag att tumören krympt från 30 till 28 sedan förra mätningen, vilket sannolikt är från i mars. Det går inte supersnabbt, men det går åt rätt håll och det känns så jäkla BRA!

En stor bonus av dagens telefonsamtal var själva läkaren jag pratade med. Hon raljerade inte en enda gång, hon skrattade inte ÅT mig och ifrågasatte inte mitt val av att avstå traditionell behandling. Snarare tvärt om! Hon såg i journalen att jag inte tar emot behandling och frågade vad jag gjorde, som fått så bra resultat. Jag berättade kort att jag använder kosten, kosttillskott och skyr socker och snabba kolhydrater. Och hon säger att ja, det verkar ju fungera, du har ju fått jättebra resultat av det du gör! Hon berättade att hon har fler patienter som valt alternativa metoder och att flera, inte alla, haft framgång med det. Hon berättade om en patient som varit till Tyskland, Vidarkliniken och St:a Monica och som var mycket nöjd och som haft stor framgång. Jag sa att jag gärna skulle vilja ha kontakt med henne och läkaren erbjöd sig att förmedla en kontakt! Och det gjorde hon och "patienten"  hörde av sig till mig redan i kväll :-)

Läkaren sa att hon förstår att jag väljer alternativa metoder då skolmedicinen inte kan erbjuda mig ett botemedel. Hon menade att det finns flera bra alternativa metoder och preparat som är bra, men som inte får användas inom den traditionella vården då de inte är tillräckligt vetenskapliga. Hon förkastade dem dock inte, men påtalade att hon inte får rekommendera dem. Hon påtalade också att den traditionella skolmedicinen står till mitt förfogande när helst jag vill. Under vårt samtal som varade i ca 30 min sa hon tre gånger: " missförstå mig inte nu, jag menar inte att kränka dig" när hon pratade om de val jag gör. En helt enastående läkare som är som en läkare ska vara om ni frågar mig. Ja, jag var ju så klart tvungen att byta läkare igen nu då :-) Listar om mig till henne och ska träffa henne i slutet av augusti.

Vi pratad om hur vi ska gå vidare. Hur ska vi följa upp min cancer i fortsättningen. Ett alternativ är att ta blodprover för att kontrollera cancermarkören och på så sätt följa utvecklingen. När eller om markören börjar stiga tyder det på att cancern är mer aktiv igen och då kan man göra en röntgen. Hon menade att det kanske inte är nödvändigt att utsätta kroppen för röntgen, vilket är en belastning för kroppen, så länge jag mår bra och inte har några symptom. Hon sa att det är ju symptomen vi  behandlar och så länge jag inte har några symptom finns inget att behandla. Klockrent! :-)

Hon påtalade också att om jag får symptom ska jag snabbt ta kontakt med dem så ser de till att jag får en snabb röntgentid. Det känns också tryggt.

Det kan inte kännas så mycket bättre än vad det gör just nu. Jag känner mig jättetaggad att fortsätta kämpa med kosten och allt annat jag gör. Det känns som att det har en mening, att det har betydelse det jag gör och det gör allt så värt det. Nu ska jag till och med lägga in en högre växel! Nästa röntgen ska visa ännu bättre resultat :-)

Puss och kram från en hoppfull och framtidstroende Carina :-) <3